Difference between revisions of "Mänskliga rättigheter"
| Line 1: | Line 1: | ||
| − | '''De mänskliga rättigheterna''' (förkortas MR) är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i olika internationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer | + | '''De mänskliga rättigheterna''' (förkortas MR) är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i olika internationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer också vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. |
De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andra omständigheter. De gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller social ställning. De slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter. Endast de rättigheter som skyddas i den [[Primär folkrätt|primära folkrätten]] kan dock upprätthållas i [[Juridisk|juridisk]] mening, oavsett viss stats anslutning till berörda internationella överenskommelser. | De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andra omständigheter. De gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller social ställning. De slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter. Endast de rättigheter som skyddas i den [[Primär folkrätt|primära folkrätten]] kan dock upprätthållas i [[Juridisk|juridisk]] mening, oavsett viss stats anslutning till berörda internationella överenskommelser. | ||
| Line 17: | Line 17: | ||
*Konventionen till skydd för alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter ([[1990]]) | *Konventionen till skydd för alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter ([[1990]]) | ||
Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med [[Eleanor Roosevelt]] som ordförande. Den [[10 december]] [[1948]] antogs den av [[FN:s generalförsamling|generalförsamlingen]] med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka, däribland [[Sydafrika]], [[Sovjetunionen]] och övriga länder i [[östblocket]]. | Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med [[Eleanor Roosevelt]] som ordförande. Den [[10 december]] [[1948]] antogs den av [[FN:s generalförsamling|generalförsamlingen]] med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka, däribland [[Sydafrika]], [[Sovjetunionen]] och övriga länder i [[östblocket]]. | ||
| + | |||
| + | Därutöver finns mänskliga rättigheterna i andra regionala och nationella överenskommelser till exempel den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, (1950) och den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter. | ||
| + | |||
| + | Källor | ||
| + | [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheter Innehållet i denna artikel är till stor del tagen från Wikipedia.] | ||
Revision as of 15:05, 22 October 2008
De mänskliga rättigheterna (förkortas MR) är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i olika internationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer också vissa skyldigheter som staten har gentemot individen.
De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andra omständigheter. De gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller social ställning. De slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter. Endast de rättigheter som skyddas i den primära folkrätten kan dock upprätthållas i juridisk mening, oavsett viss stats anslutning till berörda internationella överenskommelser.
De mänskliga rättigheterna preciseras i olika internationella överenskommelser. Bland dessa överenskommelser kan man skilja mellan konventioner och protokoll, som blir bindande i och med att staterna uttryckligen förklarar sig bundna av dem, och förklaringar och deklarationer som utgör politiska förpliktelser.
Universella konventioner
Efter andra världskriget har olika dokument arbetats fram inom ramen för Förenta Nationernas stadgar som behandlar de mänskliga rättigheterna. De grundläggande internationella konventionerna är
- FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna [1] (1948)
- Folkmordskonventionen (1948)
- Konventionen mot rasdiskriminering (1965)
- FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966)
- FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (1966)
- Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor (1979)
- Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984)
- Konventionen om barnets rättigheter (1989)
- Konventionen till skydd för alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter (1990)
Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Den 10 december 1948 antogs den av generalförsamlingen med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka, däribland Sydafrika, Sovjetunionen och övriga länder i östblocket.
Därutöver finns mänskliga rättigheterna i andra regionala och nationella överenskommelser till exempel den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, (1950) och den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter.
Källor Innehållet i denna artikel är till stor del tagen från Wikipedia.
