Den viktigaste åtgärden för att få energisnåla processer är att se till att kemikalierna kommer fram till fiberytan och att få dem att fastna där. Vid all våtimpregnering finns det ett "porvolym eller inre bad" av impregneringsvätska, som fyller ut kapillärerna i tyget och som innehåller substans som inte fastnar på tyget. För att minska detta inre bad har en hel rad olika metoder för impregnering uppfunnits. Dessa metoder kallas ibland "Minimum application" eller förkortat MA. Överskottskemikalierna innebär inte bara en högre förbrukning av kemikalier, som dessutom hamnar i avloppet, utan de medför dessutom ibland en försämring av produktegenskaperna. ICC (International Institute for Cotton) har i flera undersökningar visat att överskottskemikalierna från [[hartsbehandling]] i det inre badet medförde hartsavlagringar i väven, vilket försämrade hållfastheten. Genom att minska det inre badet med s.k. MA-teknik (se nedan) erhölls bättre hållfasthet med bibehållen skrynkelåterhämtning.
=== Minimum Application, MA ===Det finns i princip två sätt att minska det inre badet vid impregnering, antingen genom att tillföra en begränsad badmängd till tyget, eller genom att impregnera tyget och sedan få bort det inre badet genom högeffektiv avvattning. En s.k. "''[[Minimum Application]]''", MA, kan åstadkommas genom att använda en s.k. "Licker Roll", dvs. en vals, som delvis är doppad i impregneringsbadet och som överför en bestämd mängd till tyget. På så sätt kan man förutbestämma upptagen badmängd på t.ex. en bomullsvara till 40% räknad på tygets vikt. Detta går dock inte att åstadkomma vid vanlig impregnering om varan ska bli genomimpregnerad. Olika MA-tekniker, med strukturerade valsar och olika medlöparanordningar för badöverföring, används speciellt vid efterbehandlingar. För att dessa tekniker ska kunna tillämpas problemfritt och behandlingen inte ska bli ojämn krävs det att tygets sugförmåga är i det närmaste perfekt.
En senare MA-teknik som används i viss utsträckning är ''spraytekniken''. Den innebär att en bestämd badmängd sprayas på tyget med hjälp av sinnrika centrifugalsnurror. Den gamla vanliga tekniken, att först doppa väven i impregneringsbadet och sedan avvattna, har förbättrats på senare tid. Avpressningsvalsarna har förändrats så att avpressning har blivit jämnare (S-vals från Küster) och valsytan har förändrats för att förbättra avvattningen.
=== Vacuumsugning ===
Ytterligare en teknik som provats är ''vakuumsugning''. Genom en spalt sugs överskottsvätskan ut ur tyget efter doppningen. Ojämna vävkanter orsakade dock problem med kanttätningen varvid vakuumet varierade och avvattningen blev ojämn. Tekniken används mer och mer sedan problemen med kanttätningen lösts med hjälp av en elastisk slang. Utrustningarna fungerar bäst på normala tyger som inte är alltför glesa och kan då förbätra avvattningen högst väsentligt. Det finns i huvudsak tre olika användningsområden för vakuumsugning: