Difference between revisions of "Miljömärkning"
(→GOTS – Global Organic Textile Standard) |
|||
| (10 intermediate revisions by 3 users not shown) | |||
| Line 1: | Line 1: | ||
| − | [[ | + | {{Environmental_labeling}} |
| + | |||
| + | [[File:SIS korr.jpg|thumb|300px| Illustration: Miljömärkningar]]'''Miljömärkning''' syftar till att vägleda och informera inköpare och konsumenter om varor och produkter. Märkningen ska stimulera tillverkare och importörer att utveckla mer miljöanpassade produkter. | ||
Det finns en mängd miljömärkningar och [[miljöstandarder]] för textilier och framtagning av fibrer. En del miljömärkningar har krav på framtagningen av fiber, till exempel ekologisk odling av bomull och en del har krav på de efterföljande processerna, till exempel [[färgning]] och beredning. En del miljömärkningar har krav för både färgning och beredning. | Det finns en mängd miljömärkningar och [[miljöstandarder]] för textilier och framtagning av fibrer. En del miljömärkningar har krav på framtagningen av fiber, till exempel ekologisk odling av bomull och en del har krav på de efterföljande processerna, till exempel [[färgning]] och beredning. En del miljömärkningar har krav för både färgning och beredning. | ||
| Line 6: | Line 8: | ||
== Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning == | == Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning == | ||
| − | [[ | + | [[File:Bra-miljöval-logo.gif|thumb|80px| Logo Bra Miljöval]] Bra Fiber och Bra Beredning är Naturskyddsföreningens två miljöstandarder för textilier. Bra Beredning innehåller krav för kemikalieanvändning, avloppsrening och energiåtgång vid produktionsprocessen. För att använda Bra Fiber-märkning krävs att fibrerna är ekologiskt odlade och att kraven för Bra Beredning uppfylls. |
== Demeter == | == Demeter == | ||
| Line 12: | Line 14: | ||
== EKO-Sustainable Textile Standard == | == EKO-Sustainable Textile Standard == | ||
| − | [[ | + | [[File:Ekosustainable.jpg|thumb|70px|]] EKO-Sustainable Textile Standard är [[SKAL]]/[[Control Unions]] certifieringsprogram för textilier. Det ställer krav på ekologiskt odlade naturfibrer och på tillverkningsprocessen. Denna märkning är välkänd internationellt. |
== Ekologiska fibrer == | == Ekologiska fibrer == | ||
| Line 21: | Line 23: | ||
== EU – blomman == | == EU – blomman == | ||
| − | [[ | + | [[File:Eu blomman.gif|thumb|100px| Logo EU-Blomman]] EU-blomman ställer främst krav på produktionsprocessen och har fokus på minskad vattenförorening och begränsning av farliga ämnen men har inga krav på ekologiska fibrer i råvaran. Både natur-, regenat- och syntetfibrer kan bli certifierade. I de fall som ekologiska fibrer används finns möjlighet att skriva ut ”ekologisk bomull” bredvid logotypen. |
Kriterierna omfattar följande processteg i den textila varans livscykel: | Kriterierna omfattar följande processteg i den textila varans livscykel: | ||
| Line 37: | Line 39: | ||
== GOTS – Global Organic Textile Standard == | == GOTS – Global Organic Textile Standard == | ||
| − | [[ | + | [[File:GOTS Logo middle.jpg|thumb|80px|]] [[Global Organic Textile Standard (GOTS)]] är en standard som introducerades 2006 med mål att harmonisera de olika miljöstandarder som finns globalt för textilier. Den innefattar krav på ekologisk råvara och för tillverkningsprocessen. GOTS har två standarder/märkningar. |
== KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling == | == KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling == | ||
| − | [[ | + | [[File:krav.gif|thumb|70px|]]Krav är en ekonomisk förening som i huvudsak inriktar sig mot ekologisk livsmedelsproduktion. KRAVs kriterier för textilvaror gäller sålunda enbart för råmaterialet, varför man inte kan finna KRAV-märkta textilier i butiken. En textilvara som består av kravodlad bomull får dock märkas med texten ”Innehåller kravodlad bomull”. Certifieringen utförs av dotterbolaget Aranea Certifiering AB. |
== Soil Association == | == Soil Association == | ||
| Line 46: | Line 48: | ||
| − | [[ | + | [[File:Organic-logo.jpg|thumb|70px]]''Information saknas.'' |
== Svanen == | == Svanen == | ||
| − | [[ | + | [[File:SvanenLogo.gif|thumb|70px| Logo Svanen]] Svanenmärket kräver att resthalter av kemikalier i råfibern samt den färdiga produkten inte överstiger vissa angivna värden. Reglerna för resthalter i fibern tillämpas inte om fibern består av återvunnen bomull, lin eller ull. En hel del krav ställs för beredning av textilier vilket bl.a. innebär att en rad kemikalier inte får utnyttjas eller bara får förekomma i begränsad utsträckning. Ett grundkrav för att erhålla Svanenmärket på en textilprodukt är att man uppfyller kriterierna för EU-blomman. Utöver detta ställs bland annat krav på ekologisk produktion av naturfibrer (odling respektive djurhållning), energi och vattenförbrukning, etisk produktion, retursystem för produkter och emballage. Vidare ställs krav på att innehavaren av svanenlicensen uppfyller alla krav, lagar och regler angående säkerhet, miljö och arbetsmiljö som finns etablerade i de aktuella produktionsländerna. För miljö- och kvalitetsstyrning av arbetet ska producenterna upprätta rutiner och instruktioner som säkerställer att Svanenkriterierna efterlevs. |
== Öko-Tex Standard 100 == | == Öko-Tex Standard 100 == | ||
| − | [[ | + | [[File:Oe100 21.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 100]] [[Öko-Tex]] miljömärkning, Öko-Tex Standard 100, är en oberoende humanekologisk märkning, som med utgångspunkten människa - plagg, garanterar frånvaron av hälsofarliga substanser enligt förutbestämda gränsvärden. För garner, tyger och textila produkter av olika slag specificeras gränsvärden för ämnen som kan vara skadliga för människan. Dessa gränsvärden uppdateras kontinuerligt. Märkningen har ett stort internationellt stöd genom att merparten av Västeuropas textilforskningsinstitut är anslutna. I Sverige är det textilforskningsinstitutet IFP i Göteborg som är ansvarig för certifiering. I framför allt Tyskland är det vanligt att kunder kräver att produkterna ska vara godkända enligt Öko-Tex. Härigenom har märkningen fått stort internationellt genombrott. |
Testerna som utförs baseras på ändamålet för den textila produkten. Ju mer kroppsnära ett material är desto lägre är nivån på gränsvärdena för vad som får finnas i materialet. Gränsvärdena gäller för färgers och beredningars härdigheter mot exempelvis svett. Textiliens pH-värde ska även befinna sig inom ett visst intervall för vad som liknar hudens normala pH-värde. Även intervallet för pH varierar beroende på hur hudnära textilmaterialet ämnar att vara. | Testerna som utförs baseras på ändamålet för den textila produkten. Ju mer kroppsnära ett material är desto lägre är nivån på gränsvärdena för vad som får finnas i materialet. Gränsvärdena gäller för färgers och beredningars härdigheter mot exempelvis svett. Textiliens pH-värde ska även befinna sig inom ett visst intervall för vad som liknar hudens normala pH-värde. Även intervallet för pH varierar beroende på hur hudnära textilmaterialet ämnar att vara. | ||
| Line 70: | Line 72: | ||
== Öko-Tex 1000 == | == Öko-Tex 1000 == | ||
| − | [[ | + | [[File:oeko-tex_1000-Eng.jpg|thumb|130px| Logo Öko-Tex 1000]]Som en naturlig utveckling av Öko-Tex standard 100 introducerades 1995 en standard som även täcker produktionsekologiska aspekter, Öko-Tex 1000. |
Kraven för att erhålla en sådan certifiering följer specifika kriterier för tillverkningsprocesserna. Man ska dessutom kunna visa att minst 30% av den totala produktionen redan är certifierad under Öko-Tex standard 100. Kraven som ställs för produktionen innebär bland annat att man ska undvika eller begränsa användningen av skadliga ämnen. Man ska även följa gränsvärden för utsläpp till vatten och luft och optimera sin energianvändning. Med fokus inriktat på produktionspersonalen innebär kraven även att man ska säkerställa en låg bullernivå, reducera eller eliminera partikel- och dammföroreningar och introducera åtgärder för att garantera ett säkert arbete. Företaget revideras efter sin certifiering vart tredje år, av ett oberoende organ, som är medlem i Öko-Tex international-”Association for the Assessment of Environmentally Friendly Textiles". | Kraven för att erhålla en sådan certifiering följer specifika kriterier för tillverkningsprocesserna. Man ska dessutom kunna visa att minst 30% av den totala produktionen redan är certifierad under Öko-Tex standard 100. Kraven som ställs för produktionen innebär bland annat att man ska undvika eller begränsa användningen av skadliga ämnen. Man ska även följa gränsvärden för utsläpp till vatten och luft och optimera sin energianvändning. Med fokus inriktat på produktionspersonalen innebär kraven även att man ska säkerställa en låg bullernivå, reducera eller eliminera partikel- och dammföroreningar och introducera åtgärder för att garantera ett säkert arbete. Företaget revideras efter sin certifiering vart tredje år, av ett oberoende organ, som är medlem i Öko-Tex international-”Association for the Assessment of Environmentally Friendly Textiles". | ||
== Öko-Tex 100 plus == | == Öko-Tex 100 plus == | ||
| − | [[ | + | [[File:Labelplus.gif|thumb|140px| Logo Öko-Tex 100 plus]] Om ett företag är certifierat enligt kraven i Öko-Tex 1000 och har sina produkter certifierade enligt Öko-Tex 100, kan det ansöka om en speciell märkning för sina produkter. Denna märkning heter Öko-Tex 100 plus och ställer krav på att man lever upp till kriterierna från de andra två certifieringarna. Ett ytterligare krav är att företaget ska kunna bevisa att den totala produktionskedjan, dvs. alla företag utan några undantag som är involverade i en speciell produkt, är certifierade enligt Öko-Tex 1000. |
Samtliga tester som utförs på textilvaror utförs enligt standardiserade testmetoder som finns beskrivna i ”Öko-Tex standard 200 – Testing Procedures”. | Samtliga tester som utförs på textilvaror utförs enligt standardiserade testmetoder som finns beskrivna i ”Öko-Tex standard 200 – Testing Procedures”. | ||
Övriga standarder är Öko-Tex 100 och Öko-Tex 1000 som ger vägledningar om produkt- respektive produktionsförhållanden inför en kommande certifiering. | Övriga standarder är Öko-Tex 100 och Öko-Tex 1000 som ger vägledningar om produkt- respektive produktionsförhållanden inför en kommande certifiering. | ||
| Line 82: | Line 84: | ||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||
| − | * Svanen/EU-blomman | + | [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:197:0070:0086:SV:PDF * Svanen/EU-blomman, 2009] |
* Bra Miljöval - Naturskyddsföreningen | * Bra Miljöval - Naturskyddsföreningen | ||
* IFP Research | * IFP Research | ||
| − | * Oeko-Tex | + | [http://www.oeko-tex.com/oekotex100_public/index.asp?cls=02 * Oeko-Tex Standard 100] |
---- | ---- | ||
''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas''' med flera miljömärkningar bland annat. Hjälp gärna till!'' | ''Denna artikel behöver '''uppdateras''' och '''utökas''' med flera miljömärkningar bland annat. Hjälp gärna till!'' | ||
Latest revision as of 07:36, 10 September 2012
English (en) svenska (sv)
Miljömärkning syftar till att vägleda och informera inköpare och konsumenter om varor och produkter. Märkningen ska stimulera tillverkare och importörer att utveckla mer miljöanpassade produkter.
Det finns en mängd miljömärkningar och miljöstandarder för textilier och framtagning av fibrer. En del miljömärkningar har krav på framtagningen av fiber, till exempel ekologisk odling av bomull och en del har krav på de efterföljande processerna, till exempel färgning och beredning. En del miljömärkningar har krav för både färgning och beredning.
En miljömärkning baseras på en miljöstandard där en utomstående part sätter upp vilka krav som ska ställas för att en produkt ska få miljömärket. Kunden överlåter åt miljömärkningsorganet att genom miljömärkningen visa vilka produkter som är mest miljöanpassade. För den mindre miljökunniga inköparen är detta ett enklare system. Nedan redovisas kortfattat innebörden av de vanligaste textila miljömärkningarna och miljöstandarderna.
Contents
- 1 Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning
- 2 Demeter
- 3 EKO-Sustainable Textile Standard
- 4 Ekologiska fibrer
- 5 EU – blomman
- 6 GOTS – Global Organic Textile Standard
- 7 KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling
- 8 Soil Association
- 9 Svanen
- 10 Öko-Tex Standard 100
- 11 Öko-Tex 1000
- 12 Öko-Tex 100 plus
- 13 Historik
- 14 Externa länkar
Bra Miljöval - Naturskyddsföreningens miljömärkning
Bra Fiber och Bra Beredning är Naturskyddsföreningens två miljöstandarder för textilier. Bra Beredning innehåller krav för kemikalieanvändning, avloppsrening och energiåtgång vid produktionsprocessen. För att använda Bra Fiber-märkning krävs att fibrerna är ekologiskt odlade och att kraven för Bra Beredning uppfylls.
Demeter
Information saknas.
EKO-Sustainable Textile Standard
EKO-Sustainable Textile Standard är SKAL/Control Unions certifieringsprogram för textilier. Det ställer krav på ekologiskt odlade naturfibrer och på tillverkningsprocessen. Denna märkning är välkänd internationellt.
Ekologiska fibrer
För att en produkt ska få kallas för ekologisk, måste den ha producerats enligt EUs regler för ekologisk produktion (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Regler finns utarbetade för flera olika områden, där textilvaror berörs genom ekologisk odling och djurhållning. Dessutom tillkommer speciella krav som är specifika för framställning av textilfibrer. För bomull och lin gäller allmänna växtodlingsregler såsom förbud mot kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer. För ullproducenter gäller samma krav som övrig djurhållning tex foder och parasitbekämpning. Vidare ställs bland annat krav på vattenanvändningen vid bomullsodling och användning av lätt nedbrytbara kemiska produkter som används vid avkokning av ull.
Kontrollorganisationer som syns oftast i Sverige är Control Union (före detta SKAL), TDA, IMO. Ibland kan du även se Bioland, CCOF, Ecocert Belgium, Bioinspecta Agreco.
EU – blomman
EU-blomman ställer främst krav på produktionsprocessen och har fokus på minskad vattenförorening och begränsning av farliga ämnen men har inga krav på ekologiska fibrer i råvaran. Både natur-, regenat- och syntetfibrer kan bli certifierade. I de fall som ekologiska fibrer används finns möjlighet att skriva ut ”ekologisk bomull” bredvid logotypen.
Kriterierna omfattar följande processteg i den textila varans livscykel:
- Fiberproduktion
- Spinning, vävning och stickning
- Våtberedning
- Färgning och "finishing"
- Tryckning
- Avloppsvattenbehandling (våtberedning)
Vidare ska information lämnas om bland annat energi- och vattenförbrukning. Slutligen ställs krav på att den färdiga produkten ska uppfylla vissa kvalitetskrav när det gäller användbarheten för konsumenten. Vid bomullsodlingen är det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel som innehåller vissa ämnen (enligt angivna svarta listor). För att kontrollera att så inte har skett, krävs att råbomullen analyseras innan den vävs eller stickas. Analys ska göras fyra gånger per år. Om bomullen består av 50 procent organiskt odlad bomull, räcker det med en analys per år. Organiskt odlad bomull behöver inte analyseras. Här räcker det att styrka att odlingen har skett organiskt, se vidare EUs förordning 2092/91 , Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.
För polyestertillverkning erfordras att utsläppen av VOC (l”ösningsmedel”) är mindre än 1,2 g/kg polyester. Antimonhalten i polyester får inte överstiga 300 ppm. Pentaklorfenol får inte användas överhuvudtaget under tillverkningen. I övrigt finns en rad krav omfattande klister, detergenter, färgämnen och pigment. Därtill krävs att lösningsmedelshalten i tryckpasta inte överstiger 5 procent. Slutligen får formaldehydhalten i den färdiga produkten inte överstiga 30 ppm i barnprodukter och 75 ppm för övriga produkter.
GOTS – Global Organic Textile Standard
Global Organic Textile Standard (GOTS) är en standard som introducerades 2006 med mål att harmonisera de olika miljöstandarder som finns globalt för textilier. Den innefattar krav på ekologisk råvara och för tillverkningsprocessen. GOTS har två standarder/märkningar.
KRAV – Kontrollförening för ekologisk odling
Krav är en ekonomisk förening som i huvudsak inriktar sig mot ekologisk livsmedelsproduktion. KRAVs kriterier för textilvaror gäller sålunda enbart för råmaterialet, varför man inte kan finna KRAV-märkta textilier i butiken. En textilvara som består av kravodlad bomull får dock märkas med texten ”Innehåller kravodlad bomull”. Certifieringen utförs av dotterbolaget Aranea Certifiering AB.
Soil Association
Information saknas.
Svanen
Svanenmärket kräver att resthalter av kemikalier i råfibern samt den färdiga produkten inte överstiger vissa angivna värden. Reglerna för resthalter i fibern tillämpas inte om fibern består av återvunnen bomull, lin eller ull. En hel del krav ställs för beredning av textilier vilket bl.a. innebär att en rad kemikalier inte får utnyttjas eller bara får förekomma i begränsad utsträckning. Ett grundkrav för att erhålla Svanenmärket på en textilprodukt är att man uppfyller kriterierna för EU-blomman. Utöver detta ställs bland annat krav på ekologisk produktion av naturfibrer (odling respektive djurhållning), energi och vattenförbrukning, etisk produktion, retursystem för produkter och emballage. Vidare ställs krav på att innehavaren av svanenlicensen uppfyller alla krav, lagar och regler angående säkerhet, miljö och arbetsmiljö som finns etablerade i de aktuella produktionsländerna. För miljö- och kvalitetsstyrning av arbetet ska producenterna upprätta rutiner och instruktioner som säkerställer att Svanenkriterierna efterlevs.
Öko-Tex Standard 100
Öko-Tex miljömärkning, Öko-Tex Standard 100, är en oberoende humanekologisk märkning, som med utgångspunkten människa - plagg, garanterar frånvaron av hälsofarliga substanser enligt förutbestämda gränsvärden. För garner, tyger och textila produkter av olika slag specificeras gränsvärden för ämnen som kan vara skadliga för människan. Dessa gränsvärden uppdateras kontinuerligt. Märkningen har ett stort internationellt stöd genom att merparten av Västeuropas textilforskningsinstitut är anslutna. I Sverige är det textilforskningsinstitutet IFP i Göteborg som är ansvarig för certifiering. I framför allt Tyskland är det vanligt att kunder kräver att produkterna ska vara godkända enligt Öko-Tex. Härigenom har märkningen fått stort internationellt genombrott.
Testerna som utförs baseras på ändamålet för den textila produkten. Ju mer kroppsnära ett material är desto lägre är nivån på gränsvärdena för vad som får finnas i materialet. Gränsvärdena gäller för färgers och beredningars härdigheter mot exempelvis svett. Textiliens pH-värde ska även befinna sig inom ett visst intervall för vad som liknar hudens normala pH-värde. Även intervallet för pH varierar beroende på hur hudnära textilmaterialet ämnar att vara. De olika klasserna är:
Klass I: Textilier och textilleksaker för barn Sådana textilier är kläder, underkläder, sängkläder och filtar inklusive leksaker som består av textil som är ämnade för barn upp till tre år. Denna klass har de högsta kraven och därmed också, för de flesta ämnen, de lägsta tillåtna gränsvärdena. Anledningen till detta är att små barn anses vara känsligare dels genom sin känsliga hud men även pga att de ”stoppar allt i munnen”. Förutom pH-värde och svetthärdighet är det därför viktigt att även utföra tester som visar materialets härdighet mot saliv.
Klass II: Textilier i direktkontakt med huden Denna klass innefattar textilier och kläder som är tänkta att användas i direktkontakt med kroppen, såsom underkläder, sängkläder, frottévaror, skjortor och blusar. Gränsvärdena för förekomst av ämnen i materialet är något högre i denna klass än i klass I, medan pH-värdet är detsamma pga. att textilierna är ämnade för kroppsnära produkter.
Klass III: Textilier utan direkt kontakt med huden Textilier i denna grupp är bland annat ytterplagg och foder. Dessa kommer inte i direkt kontakt med huden varför gränsvärdena för pH-värdet har ett bredare toleransområde. I övrigt är gränsvärdena de samma som klass II.
Klass IV: Inredningstextil Denna klass riktas mot inredningstextil såsom dukar och gardiner, men även väggtextilier och mattor . Här gäller samma pH och gränsvärden som för klass III.
Öko-Tex 1000
Som en naturlig utveckling av Öko-Tex standard 100 introducerades 1995 en standard som även täcker produktionsekologiska aspekter, Öko-Tex 1000.
Kraven för att erhålla en sådan certifiering följer specifika kriterier för tillverkningsprocesserna. Man ska dessutom kunna visa att minst 30% av den totala produktionen redan är certifierad under Öko-Tex standard 100. Kraven som ställs för produktionen innebär bland annat att man ska undvika eller begränsa användningen av skadliga ämnen. Man ska även följa gränsvärden för utsläpp till vatten och luft och optimera sin energianvändning. Med fokus inriktat på produktionspersonalen innebär kraven även att man ska säkerställa en låg bullernivå, reducera eller eliminera partikel- och dammföroreningar och introducera åtgärder för att garantera ett säkert arbete. Företaget revideras efter sin certifiering vart tredje år, av ett oberoende organ, som är medlem i Öko-Tex international-”Association for the Assessment of Environmentally Friendly Textiles".
Öko-Tex 100 plus
Om ett företag är certifierat enligt kraven i Öko-Tex 1000 och har sina produkter certifierade enligt Öko-Tex 100, kan det ansöka om en speciell märkning för sina produkter. Denna märkning heter Öko-Tex 100 plus och ställer krav på att man lever upp till kriterierna från de andra två certifieringarna. Ett ytterligare krav är att företaget ska kunna bevisa att den totala produktionskedjan, dvs. alla företag utan några undantag som är involverade i en speciell produkt, är certifierade enligt Öko-Tex 1000.
Samtliga tester som utförs på textilvaror utförs enligt standardiserade testmetoder som finns beskrivna i ”Öko-Tex standard 200 – Testing Procedures”. Övriga standarder är Öko-Tex 100 och Öko-Tex 1000 som ger vägledningar om produkt- respektive produktionsförhållanden inför en kommande certifiering.
Historik
Startskottet till dagens miljömärkning av textilier kom från ett företag i Danmark, som började marknadsföra sina produkter under benämningen Green Cotton. Företaget slog larm till massmedia och allmänheten om att det användes en rad bekämpningsmedel vid odling av bomull. Parallellt lanserades organiskt odlad bomull på marknaden. Efter Green Cottonmärket följde en rad andra miljömärken. Konsumenten möttes av en djungel av miljöinformation. Även andra aktörer engagerade sig i miljömärkningsarbetet. Naturskyddsföreningen (Bra Miljöval-märkning) och SIS (Svanen-märkning) såg till att en mer officiell miljömärkning togs fram. En annan typ av miljömärkning med inriktning mot humanekologi togs fram av Öko-Tex (Öko-Tex standard 100).
Externa länkar
- Bra Miljöval - Naturskyddsföreningen
- IFP Research
Denna artikel behöver uppdateras och utökas med flera miljömärkningar bland annat. Hjälp gärna till!
