{{Dyeing}}
'''Färgning''' görs på textilier antingen när de är fibrer, garn, tyg eller färdigt plagg. Olika fibrer tar upp färg (har olika [[affinitet]]) för olika typ av färgmedel. Ett färgbad består ofta av olika hjälpkemikalier (som tensider, egaliseringsmedel, skumdämpare, efterbehandlingsmedel och salter) och själva färgmedlet. Dessa hjälpkemikalier är olika beroende på färgmedel, material som ska färgas, vilka typer av maskiner och metoder man använder sig av. Färgtid och temperatur är andra saker som skiljer sig. Hur mycket färg som används kan variera väldigt mycket beroende på färgmetod och också på vilket djup som man vill att färgen ska ha. Efter färgning så ska textilierna tvättas så man får bort dessa hjälpkemikalier och färgrester.
Färgningsprocessen kräver mycket resurser när det gäller vatten, energi och kemikalier och ger avfall som ofta är mycket färgad och innehåller kemikalier. Dock är det inte alltid som själva färgen är den som är miljöfarlig utan andra kemikalier. Färgning är också inte bara farligt för miljö utan kan också vara en skadlig arbetsmiljö.
Det som är viktigt är att färgen fäster på tyget så att så lite färgämnen som möjligt kommer ut i avloppsvattnet. Blekning och mercerisering ökar färgupptagningen. Olika effektivt beroende på vilken sorts färgämne man använder. Färgämnestillverkare och textilfärgare vill att färgämnena ska ha hög stabilitet eller härdighet mot ljus, tvättning och svett samt mot olika föroreningar i luft och vatten. De ska också ha en hög affinitet för fibermaterialet så att badutbytet blir högt och så lite färgämne som möjligt hamnar i restbadet och i avloppet.
Det är svårt att säga vilka färger som är bäst eller sämst. Men en del varianter av blått, grönt och turkost är svåra att få fram utan användning av tungmetallen koppar. Och generellt sätt – ju mörkare färg desto mer färg blev över i färgbadet. I ett livscykelperspektiv är det dock så att ljusa kläder enklare blir smutsiga och då krävs mer energi och vattenförbrukning där istället.
== Förluster till avloppet ==
Olika färgämnesklasser och färgämnen har olika affinitet till fibermaterialen. Den ungefärliga mängd färgämne som hamnar i avloppet av olika färgämnesklasser listas i följande tabell:
Tabell in: Färgämnesklass
Dessa siffror är från 1977 och är uppskattade värden av förlusterna av färgämnen till avloppet. Förutom typen av färgämne beror förlusterna också på önskad färgstyrka, färgningsmetoden och på badförhållandet. Det produceras ca 3 000 olika färgämnen i världen varav ca 30 används i mängder av mer än l 000 ton /år och ca 90 % av de olika färgämnena produceras i mängder av ca 100 ton/år eller mindre. Varje färgeri använder relativt små mängder av varje färgämne - ca 80 % av världens färgerier köper mindre än 200 kg/år av varje enskilt färgämne. Vid beräkning av värdena i tabellen har ingen hänsyn tagits till färgförlusterna som sker vid tvätt efter användning. Oftast är det så att färgämnen med låg affinitet, t.ex. direktfärgämnena, även visar låg tvätthärdighet och därmed ger störst färgämnesförluster vid tvätt.
== Källor ==
*[[Textilmiljöhandboken]]*[[Sustainable Fashion and Textiles]]